Utvärdering

Denna hemsida fungerar inte med Explorer <9. Använd Firefox, Google Crome eller Safari. Läs denna information.

konferens1.jpg

Öppet hus den 14:e varje månad. Men vi tar ledigt över sommaren! Nästa Öppet Hus den 14 september

Texten kan laddas ner som pdf här

 

Värdelösa erbjudanden och meningslös upphandling

Ofta benämns den tjänst som utförs för en "produkt". Det kan vara ett råd, en utbildning eller en behandling. Sträcker man tanken längre så är emellertid sådana erbjudanden av en helt annan karaktär än fysiska produkter. Insatsen har en funktion för den som erbjudandet riktar sig till. Nyttan uppstår i det ögonblick då kunden/klienten agerar med hjälp av tjänsten.

Rådet skall göra att man handlar klokare när det gäller, utbildningen att man blir kunnigare i sitt jobb och behandlingen att man förmår göra sådant man tidigare inte gjort. Tjänsten får alltså inget värde förrän kunden använder den. För de flesta människor är detta självklart. Men i upphandlingsögonblicket är det bytesvärdet som gäller – inte bruksvärdet.

Problemet som man undviker vid en upphandling där men ser tjänster som produkter och väljer det bästa priset är att tjänsten inte bara kan vara ett tillskott av teknik eller ett utbyte av information. Kommunikationen om vad som egentligen är tjänsteleveransens värde måste gå djupare än så. Tjänsten måste inkluderas i arbetet så att kunden upplever att detta blir bättre, lättare och precisare. Tjänsteleveransen blir då en gemenskapande handling där tjänstegivarnas och klientens perspektiv förenas.

Denna förening, där man skapar något gemensamt ur olikheter, beskrivs bland annat i David N Sterns bok Ögonblickets psykologi. Dessa gemenskapande handlingar är unika för den mänskliga arten. Ett tjänsteerbjudande innehåller således alltid ett löfte om ett känslomässigt engagemang genom vilket kunden kan förverkliga den nytta tjänsteleveranssystemet erbjuder och som kunden betalar för.

Tjänster och produkter har således inget värde i sig. Värdet, om man ser det i termer av livskvalitet, uppstår i själva handlingen. Värdet formas när tjänsteleveranssystemet och kundens aktivitet möts. Detta värde är ofta outtalat och osynligt för andra än de som är praktiskt erfarna på området.

Denna perspektivförskjutning på vad som är ett värde är en följd av de senaste hundra årens utveckling och berör alla verksamheter, ¬ även sådana som renodlat producerar produkter. Detta leder till att man börjat tala om att alla verksamheter för att vara effektiva och samhällsnyttiga måste följa en tjänstedominerad logik (TDL). Vi delar denna uppfattning.

Det finns dock en risk att man ser omställningen från en produktdominerad logik till en tjänstedominerad som ytterligare ett av många koncepts som vi under senare år plågats av och att TDL blir en snabbt förbigående trend. Vi har också tagit ställning till detta.

När vi fångats av tanken på TDL så beror det på att vi funnit att denna perspektivförskjutning är helt i linje med vad människor innerst inne tycker. Den är också helt kongruent med vad som visat sig vara framgångsrikt i de många uppdrag vi gjort under vårt yrkesverksamma liv. När vi systematiserat de artiklar och texter som beskriver dessa uppdrag har vi funnit att de utgår från arton påståenden som på ett radikalt sätt strider mot den grundsyn som de nuvarande administrativa och hierarkiska modellerna vilat på.

Dessa arton påståenden redovisas på annat ställe på denna hemsida. Vi känner oss därför mycket trygga med att perspektivförskjutningen från bytesvärden till bruksvärden är relevant, bestående och åt rätt håll. Detta borde kraftigt påverka det sätt som man nu upphandlar tjänster på. Inte minst olika IT-system.

 

 Texten kan laddas ner som pdf här

I dagarna föreslår flera partier att ett mått på god kvalitet i offentliga verksamheter skulle vara "bemanningen". Privata verksamheter skall "bevisa" sin kvalitet genom att ha samma bemanning som offentliga. En liknande konstighet uppstår i den politiska diskussionen när man påstår att kvaliteten i skolan skulle kunna ökas genom mindre klasser. När man hävdar att vardagsbrotten skulle kunna klaras upp fortare med fler poliser på gator och torg osv.

Sådana resonemang bygger på sambandsförklaringar som inte håller som bas för generella åtgärder. De bygger på oklara och obevisade utvärderingar, så kallade kontrafaktiska påståenden.  Man kan säga att det naturligtvis ligger något i att man finner mer olja om man borrar fler hål, men för den professionella och kunnige aktören vittnar sådana utsagor bara om ledningens totala okunnighet om hur produktivitet och kvalitet uppstår i den verksamhet man har ansvar för. Åtgärderna får då en motsatt effekt. De skulle öka förtroendet för ledningen men minskar den istället. New Public Management beskrivs ingående i ett stort antal artiklar på http://kunskapsabonnemanget.se/artiklar/npm.html

Fördjupade resonemang finns i vår abonnemangsrapport 129

 

Vill Du ta ställning till hur olika förslag som förs fram av kolleger och chefer skulle kunna påverka Din egen situation och Er samverkan i Din verksamhet finner Du fördjupande resonemang i vår abonnemangsrapport 129.

Resonemangen har hämtats från våra många samtal i arbetslivet och har prövats mot aktuell forskning. Det innebär att Du själv inte måste plöja igenom massa text för att få stöd för Dina tankar.

Skriv och beställ av Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Wennbergs vänner

Wvbild

Till Bengt-Åke Wennbergs 80-jubileum publicerade vänner, kunder och samarbetspartners en bok med egna separata texter om hur det varit att från 30 år och fram till nu samarbeta med Bengt-Åke och Samarbersdynamik enligt de princper som beskrivs på denna hemsida. Boken kan laddas ner som pdf här.

Aktuella artiklar i vår kunskapsplattform

Besökare

Vi har 22 besökare och inga medlemmar online